jaha då har man slutat jobba och jag är redan rastlös! vad göra i 2 månder ? :)
när man blev gravid så märkte man snabbt vilka som försvann och vilka som stod kvar och med tiden har jag själv valt bort människor som jag tycker är alldeles för jobba att umgås med.. ljuger och snackar skit.. sånt blev väldigt jobbigt.. vilket betyder att man har inte lika bred bekantskap nu som man haft tidigare men det gör faktikst ingeting.. kanske att man har mer långtråkigt vissa dagar än man hade förut.. många säger att jag har förändrats så mycket sen jag blev gravid och givetvis har jag väl gjort det.. men jag är fortfarande samma människa bara att jag kabske fått lite andra värderingar i livet och insett vad som är viktigt och inte.. att folk talar om för mig att jag är som jag är bara fäör att jag är gravid.. absolut på vissa punkter kanske det beror på hormoner vissa gånger men ingen annan kan bväl känna mig bättre än mig själv?
att fortfarande hänga ute bland folk helger osv ger många olika reaktioner nu när man är så pass rund om magen.. oftats posetiva.. man får alla möjliga olika frågor och alla kastar sig på magen.. jag kan inget annat än skratta bara för mig gör det inget men jag vet andra tjejer skulle bli stött av det.. alla dessa frågor.. ja standardfrågan är "vet du vem pappan är" den kan vara lite förolämpande ibland..skulle jag inte det eller vad menar du ? hur som haver är folk bara nyfikna och brukar avsluta sina meningar med att dom tycker man gör helt rätt och att man är stark som klarar av det ensam med ett hus osv.. det känns bra.. :)
livet har lixom börjat komma kapp mig nu.. idag låg jag på soffan och idiot grät för jag insåg verkligen att jag är gravid och lyckan inom mig bara rusade..lilltjejen fick hela magen i rörelse igen och det bara hoppade till överallt.. mysigt men samtidigt som jag blev vettskrämd och frågade mig hur jag ska klara av detta ensam ? detta är juh inge nytt att hon lever om i magen som en karatebäbis men det bara slog mig :/
har lixom upptäckt andra känslor också som blivit så pass viktiga för mig att det ibland tar över vardagen vissa dagar.. det är sannerligen inte likt mig men ja.. dom känns viktiga hur som haver och inget jag kan kontrollera.. .jobbigt när folk ifrågarsätter som det är sant eller bara pga av graviditeten men jag kan förstå dom till en viss del.. ibland hade det varit skönt att prata med nån som också nyss varit gravid eller som är.. som man kan bolla med och förstår hur jag tänker.. klart jag vet hur det ligger till men det är så mycket mer man hinner tänka på under sin bakna tid under en hel dag! lära känna fler gravida eller nyblivna mammor vore roligt! har min älskade fina felicia men hon bor juh i spanien så det är juh inte så lätt att bara prata med henne då hon har sin vardad också där nere..
en sak jag lärt mig genom dom här tiderna är att det är bra att få ur sig det man känner och tycker även fast det inte alltid blev som man ville eller hoppades på så står man iaf med rena kort och bär inget onödigt inom sig..
nu blir det promenad med sussie och hundarna! <3
PUSS på livet!
