Det har med andra ord varit en intensiv helg. var hemma med Lovis torsdag fredag då hon låg däckad av och till i feber. blev frisk fredag eftermiddag och var feberfri till söndag em sen var det dags igen. nätterna har varit rätt jobbiga men hennes pappa valde ändå att komma och hälsa på i fredags! Höjdare tyckte Lovis och vi körde tacofredag och Lovis somnade ovaggad i sin egna säng efter att sovit med mamma i två nätter.
Lördag va Lovis frisk och vi begav oss på dop i järna, då det var Lilly Gudmunds stora dag. även en stor dag för mig känner jag som fick bli gudmor åt henne, tyvärr så hann jag inte fira in hela dagen tillsammans med henne eller alla andra då det va snabbt efter fikat dags att bege sig till upplandsskogarna och ladda för nästa dop. kom fram till pappa och där slog vi oss till ro, Lovis somnade nästan direkt och jag mös ner mig i soffan med en bok och ett glas rött. fantastiskt!!
idag är det söndag och det var dags för nästa dop. min brorsdotters dop. Melanie! Lovis glad och lyckliga gatan över att få leka med kusin och allt flöt på bra. skrivit en dikt till Melanie som brorsan bett mig göra. det tog tid men jag blev nöjd. har aldrig haft scenskräck förut men var lite nervös över att läsa den då man verkligen läste från hjärtat, det var juh mina egna ord och jag kunde juh stå för varenda ord som sades. kändes bra.
vid fikat kom febern tillbaka på lovis som ett brev på posten och lovis somnade i famnen, jätte tråkigt, vi fick åka hem därifrån med mitt i fikat.
väl hemma hos pappa mös vi ner oss i sängen och inge mera sömn blev det men en himla massa bus och skratt ändå. underligt hur dom orkar dom små fast dom har feber.
andledningen till att man isolerat sig och tagit avstånd från alla nära är just för att man har mått som ett lass skit ett tag här,varit ganska ostabil och inte orkat med sina egna tankar och funderingar, då vill du heller inte att dina vänner ska behöva stå ut med dina problem. det tar juh ett tag att bli stabil i det du är ostabil i ett tag att tänka igenom och komma fram till vad det egentliga problemet är. även fast man känslomässigt är tom och stabil så har man juh en vardag att deala med. rutiner att finna, ett liv att knata vidare i, frågan kan ibland vara hur gör jag det på bästa tänkbara sätt för mig och lovis. ja alla ni som känner mig vet vilket kontrollbehov jag har och jag vill veta idag vad som händer i morgon. skitdrygt tycker jag själv. lite sånna saker jag jobbat med senaste veckorna. att bara ta allt som det kommer och det gör mig nog gott bara paniken av att inte veta går över ;)
Det har varit hälsosamt att lyssnat på mamma. att ta sig förbi en plågsam tid all by myself, att känna sig förlorad och bortglömd av många. känna att man inte längre passar in och inte har en någon plats kvar hos vissa. jag vet att det bara varit mina egna känslor men i efterhand så kan man juh relatera till det på ett annat sätt.. att finna ro en fredagkväll när alla kompisar är på fest eller har superskoj på sitt håll.. att inte känna avundsjuka ja det kan vara svårt vissa gånger, men jag jobbar på det. att inte vara avundsjuk på andra det är nått jag tror jag aldrig kommer komma från. det är iaf långt på avstånd det vill jag mena. jag är så långt ifrån "drömlivet" jag kan komma men jag är ändå lycklig över det jag idag har ist för att vara olycklig över det jag inte har, för en dag kommer man juh ha allt, så är det juh bara.
nu ska jag gå och ta en kaffe och wirre med farsan. Han skickade ut mig ur vardagsrummet då det smattrar för hårt i datorn när jag skriver. ja då har man inte stor hjärna anser jag om man inte kan bortse från det då det är text på tv:n ;)
i varje förändring medkommer andra förändringar också. det är nog så man tar sig framåt i livet :D både kaffe och wirre nu. men jag lär säga att wirren det är mest för att impa på pappsen och hålla han sällis :D haha!
god natt!